Another day has gone.
Ligger i soffan med en kaffekopp framför mig,
en snuvig näsa, mår lite illa och har lite huvudvärk.
Men det beror nog helt och hållet på trötthet! Jag hade
verkligen ingen aning om hur trött jag skulle bli efter de här
dagarna! Jag har jobbat julafton förut, och andra helgdagar,
men att jobba julaftonskväll + juldagsmorgon tog verkligen
musten ur mig! Det låter säkert superlöjligt, för er som jobbar
heltid och är vana vid det, men för mig var det energikrävande
och mentalt uttröttande. Jag hade, precis som jag tidigare nämnt
på facebook, en jättefin jul! Det hade jag verkligen, men aftermathen
blir liksom att jag blir trött och lite halvt bakochfram.
Nu ska jag snart orka pallra mig upp och göra mig någorlunda i
ordning och sedan gå ner på stan med Hanna. Vi ska kolla lite
i affärer på rean, och sen ska vi hem till mig och hon ska hjälpa
mig att göra mig fin till tjejkvällen ikväll :) Blir familj-tjej-kväll med
mina två mostrar, mormor och min mamma <3
If you just belive.
Vaknade upp på det bästa sättet möjligt, med tre
hungriga kissar som ville mysa och såklart ha lite mat.
Har fått i mig kaffe och frukost. Snart ska jag skutta in i
duschen, slå in de sista paketen och sedan invänta Emma
som ska hämta mig så vi kan åka till jobbet! Med tanke på
vädret och att jag har väldigt lite julpynt längtar jag faktiskt
till lite julstämning och god julmat även om det är på jobbet!
Önskar att jag köpt lite extra god mat till kissarna, men tyvärr
är de lite för övergödda, så de får nöja sig med att jag köper bra
mat åt dom ;) fast .. lite extra godis kan dom ju få!
Efter jobbet ska jag kika förbi hos moster, umgås med släkten
och fira lite med dom, sen blir det en tidig kväll för mig, för imorgon
ska jag infinna mig på jobbet igen klockan 6.45! Men det blir bra med
pengar, och jag gillar att finnas för de som inte kan fira en vanlig jul.
So this is christmas..?
Har tänt rökelser i köket och det luktar så gott! Men det
får mig att sakna kanelrökelserna jag hade i Eksjö, faktiskt.
Det var en förjävlig tid, väldigt ofta, när jag bodde i Eksjö.
Don't get me wrong, några av mina allra finaste, käraste
minnen kommer därifrån. Och de som var en del av det fina
de vet vilka de är! Men jag var så otroligt skör, så otroligt
ung och osäker. Jag var 19år när jag flyttade till Bruzaholm.
Jag var 20år när Mattias och jag flyttade ihop, jag hade aldrig
bott ensam, jag hade alltid bott hos mamma eller pappa. Jag
visste verkligen inte hur man tog hand om ett hushåll, än mindre
hur jag skulle ta hand om mig själv, om oss. Det drev oss isär,
det slet mig i tusen bitar som det har tagit och kommer att ta
år att sätta ihop. Men jag är på god väg, det lovar jag!
Trots detta har jag fina minnen, roliga stunder att komma ihåg.
Fina saker att minnas. Lukter som får mig att le.
Idag har jag spenderat förmiddagen med att titta på Rehab med Dr Drew.
Det är på samma ställe som Celebrity rehab men med vanliga människor,
vardagliga inte kända alltså. Förutom det har jag två vaglar i ögonen som
gör sjukt ont! Men jag ska ha en lugn dag och bara chilla, för imorgon,
vilket är julafton ska jag jobba och även på juldagen :)
Ingen snö, sad day.
Our hearts beat as one.
Nu har min kärlek åkt hem för denna gången, och
jag saknar honom redan!! Men det är så det är med
distansförhållanden. Plus att för att kunna få hem sina
julklappar vid liv så var han tvungen att åka så fort han fick
chansen att hämta upp dom. Ägaren till affären var snäll och
var där på en söndag, bara så att vi skulle kunna hämta fiskarna.
Mattias fick två Asian sun catfish-fiskar av mig i julklapp, nämligen!
Och för att klara sig hela vägen till Stockholm och hem till baby fick
han åka direkt när han plockat upp dom på Aquatropic. Som tur är var
vattnet syresatt och baby hade en frigolit-låda att lägga vattenpåsarna
i. Jag hoppas dom överlever, för dom är väldigt vackra och de var en kärleks-
full gåva från mig till mitt livs kärlek :)
I helgen har vi inte gjort så mycket, kollat på Haunted highway, Killer contact
och lite film! Vi köpte också 20 skivor julskinka igår tillsammans med senap
och knäckebröd. Yum! För ovanlighetens skull köpte vi även julmust, vilket är
ytterst sällan! Men det har varit en väldigt mysig helg, jag har fått mer än tillräckligt
med sömn och jag känner mig lugn och lycklig. Även om jag önskar baby var kvar!
Idag ska jag fortsätta min läsning med Stad av aska och typ bara ta det lugnt :)
It's friday, friday!
ÄNTLIGEN FREDAG!
Inte för att jag hade brist på ledighet men för
att idag kommer min kärlek hit! Han är påväg och
jag är så himla glad :D att jag har kattklor inkörda i foten
är typ inte main focus bara för att jag är i ett lyckorus.
Jag har diskat och försökt städa upp lite, kanske inte ser
ut som ett hotell, men who cares jag bor ju och lever ju faktiskt
här. Jag är inte så pedant av mig utan trivs när det är lite smått
mys-stökigt. Jag har en tendens att tappa bort saker när jag städar.
Nu ska jag strax gå ut med lite sopor och ta en dusch innan jag ska
lägga mig ner med Stad av aska och läsa tills baby dyker upp. Då ska
vi kolla på Haunted highway och Killer contact. Ska bli mest mys ever!
Så under helgen lär jag inte blogga så mycket, men det kommer efter!
Trevlig helg på er allihopa :D
You can build a future out of anything.
Har spenderat några timmar med att läsa, men
den där känslan av ro och lugn vill liksom inte infinna
sig riktigt. Boken är fantastisk och jag älskar den redan.
Men det är någonting som gnor och gnagar i mitt inre.
Nu vill jag bara att det ska bli imorgon, helg. Jag saknar min
kärlek och jag vill att han ska vara här nu. Kan inte ens beskriva
hur mycket jag längtar efter en hel helg med bara honom och den
där mysiga känslan jag får i magen som bara han kan framkalla,
bara genom att finnas vid min sida.
Snart är det jul också, och jag ska spendera både julafton och
juldagen på jobbet, det var så mysigt förra året och jag hoppas
på en lika lugn jul i år. Ska också förbi min moster och äta lite
när jag slutat jobbet på julafton.
Mamouro verkar ha återhämtat sig fint från veterinärsbesöket,
vilket är en otrolig lättnad. Han är sitt vanliga gamla busiga
och pratiga jag.
A thousand imaginary worlds.
Idag vaknade jag vid halv 11, trots jag egentligen
satt klockan på kvart över 9. Oh well, jag har ju
ändå jul-lov så det får vara som det är.
Jag har mest bara hunnit druckit kaffe och surfat runt
lite. Och SMSet har äntligen kommit! Så nu ska jag snart
diska lite innan jag ska ta mig iväg för att panta flaskor och
hämta ut Stad av aska som har kommit fram! Så nu är min
dag mer eller mindre räddad.
Förutom det händer det nog inget annat spännande idag,
även om läsningen kommer bli höjden i spänningsfaktorn
för mig själv! Ska även försöka städa lite så det är fint till
helgen när baby kommer, och gud vad jag längtar!
Like a rollercoaster.
Jag har haft en supermysig eftermiddag. Jag
har gjort sista provet, gjort sista kompletteringen
och nu har jag jul-lov.
Sen typ fyra på eftermiddagen har jag legat och tittat
på Nu är det jul igen 1,2 & 3 (Santa Clause) och
jag glömde för en stund bort allting. Sen lyckades jag hamna
i en sån där jäkla funk igen. Jag är så trött på det .. jag har så
mycket välsignelser i mitt liv, men jag bär på så jävla mycket
besvikelse och sorg samtidigt.
Ibland undrar jag om det någonsin kommer gå över.. vad ska
man göra för att det ska gå över? Allt känns bara som temporary
distractions .. jag vet inte ens vilka jag litar på eller som kommer
finnas där när det behövs. Och det gör mig ledsnast av allt.
Ska gå och lägga mig i sängen & kolla på The Covenant för
att sedan hoppas på en bättre morgondag!
Jul-lov & en termin över!
YAY!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Nu inväntar jag vara Stad av aska och att
det ska bli helg så jag får träffa min kärlek.
Men idag ska jag bara mysa & njuta!
Två terminer klara, en kvar!
I am so tired my eyes hurt.
Vilken otroligt tuff dag det varit!
Först var jag uppe klockan kvart över sju imorse
efter en orolig nattsömn, eftersom jag var nervös
inför Mamouros veterinärs-besök.
Spenderade timmarna tills Mamouro skulle hämtas
med att vara nojig och orolig att det skulle gå dåligt.
Hämtade Mamouro som var groggy men mådde bra.
Tog en catnap medans Mamouro fortfarande sov i sin
kattbur. Vaknade och såg efter honom så att han inte
skulle tvätta såret för mycket, vilket han ändå gjorde.
Bad mamma komma hit med tratt som jag gång på
gång försökte få dit utan att han fick av sig den, vilket
resulterade i en jävla massa rivsår, vilket även resulterade
i att jag fick hålla ögonen på honom konstant, vilket inte
hjälpte när jag försökte plugga.
Fick panik och blev frustrerad över att jag inte fick något gjort,
så jag bad Hanna komma över och hjälpa mig. Lugnade tillslut
ner mig men är nu helt matt igen. Oy vey...
Mina tankar är så klara nu.
Har varit och lämnat Mamouro hos veterinären.
Klockan 12 får jag hämta hem min lillkatt igen,
och jag räknar minuterna tills dess! Sitter och är
orolig kattmamma och hoppas allt går vägen. Han
ska kastreras, få andra vaccinationen och ID märkas.
Dolly & Boss har jag kämnat över till Marcus för att både de
och Mamouro ska ha lite lugn och ro tills Mamouro piggnat
till ikväll. Jag saknar dom allihop, mitt hem är liksom inte detsamma
utan dom här! Dom fattas mig, liksom!
Idag ska jag plugga rumpan av mig. För imorgon har vi sista provet
för terminen i Organisation&ledarskap plus att jag ska komplettera
två frågor från förra provet muntligt för att nå ett C (VG) i slutbetyget
i Specialpedagogik 1. Så ingen ro, ingen rast för mig idag!
Men först ska jag dricka mitt kaffe i lugn och ro och hämta hem lillkatten.
Är på tok för nervös och orolig för att plugga tills han är hemma och är
i tryggt förvar hemma.
The end of one story, the beginning of another.
Nu har jag läst ut hela Delirium-trilogin! Och jag
måste säga att jag är oerhört imponerad av Lauren
Oliver och hennes sätt att skriva. Otroligt bra böcker,
och absolut värda att läsa! Så jag rekommenderar dom
till er alla :)
Det finns alltid en sorg i att sluta en cirkel, läsa färdigt en
historia eller se klart en film eller serie. Men det finns också
en känsla av lycka att veta att karaktärerna och storyn finns
kvar, man behöver bara öppna första boken igen och börja om.
Jag har beställt hem bok två i The mortal instruments serien.
Jag har redan sett första filmen och självklart vill jag en dag
äga allihopa, precis som jag gör med Delirium och Twilight
böckerna. Men alla har inte ens kommit ut på svenska än
och även om jag kan läsa dom på engelska vill jag äga dom
på svenska. Men just nu inväntar jag Stad av aska på svenska.
Har gjort klart och skickat in uppgiften, vilket ger mig en liten
boost. Jag höll mitt löfte till mig själv och gjorde det jag skulle.
Nu ska jag dricka upp kopp nummer 2 med kaffe och kolla på
någon film, känner lite för att se The Host tror jag.
The most dangerous sicknesses are those that make us believe that we are well.
Jag sitter med mitt kaffe som redan har hunnit svalnat.
Igår läste jag ut Pandemonium. Och i lördags läste
jag ut Delirium. Nu har jag läst ut halva Rekviem. Jag
vet att det kanske är svårt för någon som inte är lika lästokig
som jag är, eller snarare som jag var och åter blivit, eller ibland
blir beroende på vad jag läser. Men att hitta den där känslan igen,
för mig är det frihet. Frihet och lycka i sin renaste form och jag märker
knappt av omvärlden, tiden. Och jag trivs som fisken i vattnet.
Jag önskar att jag hade någon att dela det med, känslan.
Ruset jag får när jag fångas så otroligt med både kropp och
själ i någon annans historia som nästan för en sekund känns
som min egen. Att jag kände någon med samma intresse för
episka romanser och dystopiska landskap. Självklart vet jag
folk som gillar filmerna, som Hungergames eller Mortal instruments.
Men jag vet inte många som blir så uppslukad av böcker att de spenderar
en hel helg med att läsa ut en trilogi, bara för nöjes skull.
Jag hade tydligen tvätt-tid idag vilket jag helt glömt bort.
Jag ska ge mig själv chansen att läsa ut sista boken, eftersom jag redan
läst halva och det inte finns en chans i världen att jag kan fokusera
på uppgiften i Organisation&Ledarskap om jag inte får veta hur äventyret
slutar! Sen blir det hundraprocent fokus på sista uppgiften och sista provet
för terminen. Det måste jag lova mig själv.
Amor Deliria Nervosa
Inatt drömde jag att Mattias vart kidnappad, jag fick åka
med kidnapparna till ett hemligt ställe med trosor på huvudet
(för att inte se) sen fick jag leta efter en cirkel i marken som
man inte såg var en cirkel fast det var en cirkel och det var en
hiss ner till ministeriet i Harry Potter och så fick jag besegra
Voldemort med papperstrollstavar som var broschyrer med
instruktioner och Mattias hade hela tiden varit hos en schysst
kille som tog uppgifterna om sina gäster på papper.
Och igår läste jag Delirium så länge att jag glömde bort att äta
och gjorde tillslut mackor och då höll jag på att hälla cola på
tallriken istället för i glaset, då är man tankspridd och inte riktigt
med i verkligheten!
Läste ut hela första boken och ett kapitel i Pandemonium (bok 2 av 3)
Kan knappt vänta tills jag kan fortsätta! Men idag ska jag först leka med
Hanna och kolla på The bling ring, som är en film baserad på Hollywood
Hills inbrotten :D
Sen blir det plugga, plugga och åter plugga! Ska göra klart en uppgift
och sedan prov på onsdag innan det äntligen är lov!
It's a priority-choice.
Happy saturday, osv!
Det smärtar mig djupt att jag inte har råd
att gå och se min favorit artist, General Knas
på hotellet ikväll, men ekonomin säger strikt
nej och jag har prioriterat och valt att inte gå.
Mamouro ska kastreras på tisdag, samt få
sin andra vaccination och det kommer givetvis
i första hand! Katternas hälsa och välbefinnande
står alltid i första rummet när det gäller mig. Dom
ska aldrig någonsin behöva lida för att jag inte kan
prioritera hur mina pengar spenderas.
Även om det suger att jag inte ska gå ikväll så är
jag ganska tillfreds med det för jag vet att mina
prioriteringar är i ordning och jag får helt enkelt
vara nöjd med det. Istället ska jag ligga & läsa och
spendera dagen/kvällen med att slappna av och ta
vara på tiden utan stress och måsten. Naturligtvis
måste jag göra vissa saker, som att diska tillexempel
men det är inte hela världen i jämförelse med skolan och
den stress jag känt på senaste tiden!
Det känns som en ganska fin lördag, ändå!
You let me down.
Helt slut är jag, efter att gått runt i skolan och
haft ångest samt ont i magen inför provet. Men
jag gick iallafall dit och tvingade mig att sitta lite
längre än vanligt, när någons mobil började vibrera
efter en timme avbröts min koncentration och jag reste
mig upp och gick. Skrev iallafall allt jag kunde, vilket ju
är huvudsaken?
Om ca en timme ska jag följa med Jenny till tandis och
vara moraliskt stöd <3 vet hur hon känner, är själv superskraj
för att gå dit. Så det blir lite KBT för min del ;)
Fick avisering från Adlibris idag att mina Lauren Oliver böcker
kommit, så jag ska hämta dom efter jag varit med Jenny, sen
ska jag köpa mig en flaska vin och ha myskväll med mig själv
och bara slappna av och glömma världen för en stund.
Jag är fortfarande i en down period och nu har det dåliga sammvetet
och sorgen övergått i någon slags besvikelse och irritation gentemot
de som är inblandade. I really love your friendjumping and change of
favourites, I really do!
So long, och trevlig Lucia typ.
Soon is now.
Har setat hela dagen och försökt motivera mig
till att göra klart uppgiften, plugga till provet.
Men jag är fantastisk på att hitta på ursäkter,
att skjuta upp och "göra sen", inte en jättefin
egenskap, I might add!
Av någon anledning känns allt bara så mycket svårare
nu! Och det värsta är att jag känner mig helt ensam i det.
Jag umgås så sällan med folk nu för tiden .. jag orkar inte.
Kanske orkar inte dom heller. Jag vet inte. Men det gör mig
ledsen. Jag har förlorat så mycket på så kort tid, tänker inte
gå in på det ordagrant men sedan sista året i gymnasiet har
många som jag värderar högt försvunnit ur mitt liv. Jag får
stunder då det gör extra ont och jag inte alls kan släppa sorgen.
Ibland känns det som att det har en tendens att komma när jag
är i en stressad situation eller har något stort som pågår i livet.
Det är nog en rätt vanlig grej, men för mig blir det så stort och
jag liksom drunknar i dåligt sammvete och en känsla av att jag
inte riktigt är hel.
Just nu vill jag bara att morgondagen ska vara över och jag hoppas
mina böcker kommit så jag kan slappna av och inte behöva ha det
där molnet hängandes över mig och en känsla av att jag måste prestera.
Those days..
Idag har jag bara legat och tagit det lugnt.
Finns egentligen tusen andra viktiga saker
jag borde ta tag i, men när jag vaknade imorse
var jag stelfrusen och kroppen sa bara ifrån.
Har snuvat och varit rosslig. Blä.
Nu mår jag dock lite bättre, men det känns som
om jag fastnat i någon slags funk. Det händer
every once in a while i mitt liv, men just nu kommer
det jävligt olägligt, vilket det iochförsig alltid har en
tendens att göra .. le sigh.
Morgondagen kommer få bestå av plugg, plugg & åter
plugg. Borde börja redan nu, jag hoppas att jag får lite
motivation och att det faktiskt blir bra. Är inte alls på
humör eller emotionellt redo men det får gå ändå!
When I need to be reminded I find it all in your eyes
Haft ett kvällspass på jobbet, först fick jag
jobba med Jenny men sen vart hon skickad
till en annan avdelning ;o sadface! Haha!
Men det löste sig bra ändå, jag hade roligt.
Nu är jag helt slut, men ska sitta uppe iallafall
en stund till innan det blir hopp i säng för denna
damen! För imorgon är det skola som gäller.
Ge mig ledig torsdag! FAST ännu mer..
GE MIG LÖRDAG OCH GENERAL KNAS!!!
Längtar så jag blir helt spattig. Ska bli så awesome!
Inte sett honom sen stadsfesten sommaren innan denna.
Brukar inte vilja gå på Hotellet här i stan, men för generalen
gör jag gärna ett undantag. Haha. Kommer bli sjukt jobbigt
att inte träffa baby, men vi ses helgen efter :*
Tjipp!
Winter is coming.
Jag ser det snöar!
Iofs snöade det igår med, men nu
snöar det mycket mer! Och den ligger kvar.
Idag ringde jag landstinget, för att få möte inom
vården av olika orsaker, vart kopplad hit & dit
fram & tillbaka. Fyfan! Blev till sist "inklämd"
på lunchen på ett ställe och fick en tid på måndag
på ett annat ställe. Le sigh! När jag börjar jobba tänker
jag fan inte bli en tjurig cyniker som inte kan låta en gnutta
förstående i telefon. Seriously people.
Förutom det är våran lärare fortfarande sjuk. Får väl
se om jag hinner på lektion nummer 2. Beroende på
hur det går på mitt möte.
Idag kommer baby och jag har hundra saker att göra innan
dess känns det som! Men jag längtar sjukt mycket <3
I remember it now.
Nu har vitaminerna börjat hjälpa lite, I do belive.
Men en bitterhet och en negativitet har bitit sig fast i mig
och vill inte riktigt släppa.
Kanske är jag redo att bli arg och ledsen på
er nu? Kanske är jag mogen att reagera på
de hårda orden och de elaka "skämten"
Jag tror det är svårt för det var "friendly fire"
visst fanns det främlingar som sa samma
elaka saker och gjorde samma grejer, men det
gör liksom ondare att minnas att det var människor
i min närhet och de jag kallade "mina vänner" Jag fick
ju vara med, jag var ju inte ensam ..?
Jag kan inte minnas att jag någonsin blev uppriktigt
ledsen utåt, att jag sa ifrån eller konfronterade situationen.
Jag skrattade lite generat och tog allting som om det faktiskt
inte var så illa. Jag var ju inte mobbad? Mobbade personer
har ju ingen, dom har ju inte en enda?
Det är nog både bra och dåligt att jag faktiskt vet skillnaden
nu och kan bli ledsen och arg men det är liksom svårare att
hantera och komma över.
Du är min hjälte för du vågar vara rak.
Gick och la mig i tid igår (försökte iallafall) bestämde
mig för att försöka sova vid 11 men katterna hade
såklart andra planer -.- så efter ca 1½ timme måste
jag iallafall somnat.
Vaknade till igen vid 7 av att katterna levde rövare i
mitt ansikte mer eller mindre. Så eftersom jag bestämt
mig för att vända på dygnet så gick jag motvilligt upp.
Hittade en sån där grej man skummar mjölk med, det
var sannerligen värdast idag än så länge! Kaffe med varm
skummad mjölk och en skvätt grädde, det är prima!
Sitter just nu och funderar på om jag orkar peta i mig
något att äta eller inte, vart rätt mätt bara av kaffet :P
Lyssnar på gamla Kent låtar och har en nostalgitripp.
Det är lite konstigt hur mycket jag välkommnar
nostalgin samtidigt som jag vill slå den med en
spade i ansiktet (bildligt talat, ofc) Jag har svårt
att komma till ro med om det är smärtsamt att minnas
eller om jag borde vara tacksam som har vissa minnen
som är så fina.
Idag är en sån dag då jag vill ha mer kraft än vad jag egentligen
faktiskt har och jag hatar såna dagar. Då saknar jag den där
positiva drivkraften som jag överväldigas av ibland.
