MimsyMicsy

Har nu genomfört 3 veckor utav 6 på praktiken! Inne på min 4e.

Och trots all ångest och hur jättenervös jag varit har jag haft otroligt

roligt och träffat på fantastiska människor som jag sent lär glömma.

Det känns som om jag gör skillnad & det känns otroligt bra och ger

mig så mycket positiv energi! Bara så surt att jag lyckas få uvi precis

nu också -.- oh well, lite penicillin så blir nog det botat också!

 

Som några redan vet hade jag ett smått breakdown dagarna innan praktiken.

Inte nog med att jag fick ångest och panik så vart jag dessutom magsjuk och

mådde allmänt dåligt. Så jag flyttade hem till mamma och har bott här i snart

4 veckor. Men nu känner jag att det är dags att resa sig igen. Att det är dags

att försöka ta mig hem igen och börja boa in mig lite mer och göra placet

lite mera "mitt" liksom. Känner mig både positiv samtidigt som ångesten

kryper fram i bakhuvudet och gör mig lika rädd igen. Men jag känner att jag

måste kasta mig ut och testa mina vingar. Har haft tillräckligt med tid på mig

att slicka mina sår och börja läka.

 

Gör jag det inte nu, kommer jag kanske inte våga alls. Tyvärr har jag tappat

en person som jag skulle behövt i ett sånt här läge men det är bara att

suck it up och gå vidare. Jag är så otroligt glad för dom jag faktiskt har!

Dom som gör mitt liv värt att leva och ger mig styrkan att resa mig upp när

jag faller, för ofta glömmer vi nog att falla är inte är farligt, så länge vi har

någon som greppar vår hand och hjälper oss upp.

Och jag tackar min lyckliga stjärna för dom som alltid finns till och greppar min.

 

Nu är jag helt slut efter praktiken, ska dock försöka börja blogga lite mer!