Sometimes good and bad collide.
Helgen i Eksjö, kan inte beskriva den med ord. Men om jag
skulle försöka, skulle jag säga underbar, sjuk, flippad, rolig,
skulle försöka, skulle jag säga underbar, sjuk, flippad, rolig,
fantastisk, glad men också det värsta jag varit med om.
Det finns egentligen inget att säga, men jag försöker.
Jag vill aldrig mer komma nära att förlora någon som
betyder mer än något annat för mig. Någon som jag
älskar trots allt som hänt. Jag sitter ännu en gång och
betyder mer än något annat för mig. Någon som jag
älskar trots allt som hänt. Jag sitter ännu en gång och
kan inte förklara hur ont det gör, hur det känns som om
hjärtat blivit rivit itu och blöder någonstans där inne.
Hur orolig jag är, hur mycket jag vill vara hos dig nu.
Jag har aldrig blivit så rädd i hela mitt liv. Panikens
Jag har aldrig blivit så rädd i hela mitt liv. Panikens
kalla armar rev tag i mig och jag gick på automode.
Vågar inte ens tänka på vad som hänt om jag inte reagerat
som jag gjorde, eller i tid .. det gör för ont. Jag skulle gjort
det igen och tusen gånger om. Oavsett vad.
I say: You need to eat
She says: I'll feed on your breath
What if I leave?
She says: Without you I'll be dead
I need some sleep but I can't let her alone
and if I leave I'd be afraid of coming home
She says: I'll feed on your breath
What if I leave?
She says: Without you I'll be dead
I need some sleep but I can't let her alone
and if I leave I'd be afraid of coming home
Kommentarer
Trackback
