MimsyMicsy

Kollade på The curious case of Benjamin Button med mamma idag :)

Sen skulle jag kolla på Remember me men fastnade i en konversartion

samt lite SL grejs med en kär vän från Rumänien <3

 

När jag sen skulle börja kolla igen fick jag ett pet från Linda

som ville mötas upp på en cigg, älskar såna där random träffar

när man bara pratar om allt mellan himmel och jord :)

 

Sen kom Danne och vi hade en väldigt trevlig konversation där som

jag, som älskar att prata tyckte om. Även om jag inte delar alla åsikter

så gillar jag när ma kan prata om saker utan att trycka ner varandra

eller inte kunna stå för vad man själv känner och tycker och ändå kunna

ha ett normalt samtal.

 

En väldigt bra dag helt enkelt :) Får se klart filmen imorgon

Legat hela förmiddagen och kollat på Grey's.

Hade tänkt gå till biblioteket, men kom sen på

att jag ändå kommer vilja fortsätta kolla, så kan

ju liksom låna böcker när jag inte har något avsnitt kvar :)

 

Känner mig lite smått off balance, jetlaggad, nästan. Beror

nog på att jag i ca två veckors tid haft människor i min närhet 24/7.

Och nu jobbar mamma, kärleken har åkt hem och jag vet inte riktigt

själv varför jag inte ringer någon. Jag orkar väl inte, kanske. Vill iallafall

skaka av mig den här obehagskänslan snart, den stör mig, faktiskt.

 

Inväntar ett avsnitt på Greys och lyssnar på Spotify. Solen skiner mot fönstret

men jag känner ändå en strimma kall luft som blåser in. Funderade på att

gå ut, kom på att jag inte vill gå ut själv, en annan sak bristen på medicin

tillför. Mindre rolig grej, men inte oöverkommlig.. Får bli en annan dag :)

 

Ska nog nöja mig med en cigg på balkongen, första för idag. Duktiga jag.

Längtar tills jag kan få fixa mitt hår, känns som just det rätta pick me uppet

jag behöver. :)

Inte skrivit på ett tag! Haft både upp & nergångar.

Trivs på mitt jobb som timvikarie när jag väl får jobba.

Varit på mallorca en vecka med min mor :) Vilket var

oerhört trevligt.

 

Inte haft någon medicin på flera månader, den andra ett par veckor.

Vissa dagar går det superbra, jag känner mig fri och som om jag inte

bara vandrar runt i ett töcken och aldrig kan nå höga berg eller känna låga

dalar. Men vissa dagar, vissa dagar känns dalarna svindlande nära och jag

känner det nästan som om jag ska tappa fotfästet, igen. Vilket jag aldrig mer vill.

 

Jag älskar höstens intåg, älskar känslorna den bär med sig.

Luften är lätt att andas och regnet svalkar huden och själen

när det blir för mycket att ta in. Höstens mörker ger mig också

möjlighet till att tända ljus, vilket jag älskar, kanske mer än det mesta.

 

Börjat kolla på Greys anatomy idag, slutade ett tag för ett par månader sen.

Hade glömt hur mycket jag älskar den serien. Mycket för att den är brilliant,

så klart. Men också, precis som med House, minnena av en tid, en tid som

var trygg i allt kaos och vacker. När jag hade min kärlek i närheten.

 

Nu orkar jag inte förklara mer för idag, inte heller orkar jag öppna upp mer

känslor för mig själv, jag stannar nog kvar här, iallafall en liten stund till,

närmare toppen än dalen och njuter av utsikten och hoppas på att jag

får skåda den, iallafall några veckor till..