MimsyMicsy

Idag är en sån där dag då nostalgi ringer i öronen,
och spelar upp minnen som filmer inför mina ögon.
Sånt som gör att jag får panik och blodsmak i munnen.
Jag vill inte minnas, för när jag minns så längtar jag,
och när jag längtar så saknar jag, när jag saknar så
inser jag och då får jag ångest. ÅNGEST.

Ska ta mig till gymmet halv 12, bara där kan jag springa
ifrån ångesten, dämpa nostalgins ringande i öronen och
trycka bort bilderna. Bara där kan jag kämpa och fighta
bort minnena som både är fina & hemska och som sipprar
in i varenda minut av min vardag och som jag helst varit utan.

Fick ut varenda löshårsslinga ur håret, tappade väl typ hälften
av mitt eget också, det är tunnt och jag känner mig naken.
Men på torsdag sätts det tillbaka och fylls på lite så jag kan
få tillbaka min trygghet. I am my hair. Det är där "jaget"
sitter på mig. Min trygghet och min självkänsla.

Efter gymmet ska jag köpa blondering, måste färga utväxt.
Har inte råd att göra det hos frisören (inte för att jag betalar
isättningen av håret, det gör mamma) men kan iallafall köpa
färgen och färga håret hemma själv.

På onsdag åker jag till Sala, ska på begravning, mest som stöd,
på torsdag och sen till frisören innan jag åker tillbaka hem till Eksjö
igen. Mattias ska inte följa med och det kommer bli konstigt.. Första
natten ifrån varandra på säkert 2 år :/ Helt sjukt. I will miss you <3